Längsta dagen på länge är inte avklarad än. Inledde med att jag vaknade innan klockan och trodde att jag hade försovit mig så jag lutade mig tillbaka för att somna om och då ringer klockan, 07:00. Ingen återvändo. Klev upp, böt om till tänkbara löparkläder, käkade frukost och cyklade till stationen. Klockan 08:10 mötte vi upp Gunilla vid buss nr 20:s ändstation, Bergsbrunna. Sen blev det brått! Långpass 90 min stod på schemat så det var bara av med överdraget och på med skorna sen joggade vi iväg. Ett långpass av eget slag skulle jag vilja säga. Kartorna vi skulle orientera på var inte från igår så allt stämde inte riktigt men kartan stämde bra fram till att Gunilla sa det, då blev det helt plötsligt kartans fel att vi kom bort oss... Förutom kartorna så såg skogen ut som skogen brukar göra såhär års, snö, snö och åter snö! Förutom snö så gjorde vi även årets första kärr dopp då isen inte höll måttet sjönk vi igenom, bara fötterna blev blötta men det var mer än vad man vill utsätta sig för så här års. När vi passerad timmen tog Jocke över orienteringen och allt löpte på. Eftersom det endast var kartläsaren som hade koll på kartan så hängde vi andra på så glatt... Efter en stund kommer ropen på hjälp då kartläsaren tappat bort sig och inte får kartans alla bitar ihop. Stigen vi letade efter befann sig nämligen inte där den skulle vara så vi sprang runt och runt och runt. Sen tog Gunilla saken i egna händer och redde ut katastrofen och tillslut ramlade vi ut från skogen och in på stigen. Vi befann oss nästan längst ner på kartan då och insåg att tiden rullat på och vi endast hade 20 min kvar av passet. Vi lokaliserade oss i skogen, drack lite vatten och saft som Robin släppat på sen la vi in 5:ans växel och lubbade iväg hem på stigen. Det var vi mot klockan! Resultatet: Vi slog klockan med 1 minut men vi hade för det bråttom så det var bara in i bilen och köra järnet till skolan. Trotts allt stress blev vi bara 10 min sena, det är acceptabelt.